Utö Swimrun – race report och lite därtill..

Jag visste att det var långt och med största sannolikhet låg vattentemperatur när vi anmälde oss. Men jag ville ändå pröva. Se hur kroppen klarade av det. Det här loppet är förmodligen den mest Ötillö-lika Swimruntävlingen som finns, så för att få ett hum om hur det är att göra den ökända tävlingen (som är ungefär dubbelt så lång) så kändes Utö skoj att prova på.

2016-05-30 07.33.00

Men oj så nervös jag varit på slutet. Ju närmare tävlingen kommit, desto mer verkligt har det blivit.
Ska vi verkligen göra det här?
Open Water säsongen i Östersund har ju inte varit mycket att skryta med hittills. Kommer det bli stora vågor?
För varje gång jag kikat in på SMHIs vädersajt den gångna veckan så har medelpulsen ökat några slag. På riktigt alltså. Det har känts som om jag gått runt och haft hjärtflimmer hela veckan innan.

2016-05-30 07.34.52-1

Taggade för start!

2016-05-30 07.32.59

Påbörjade resan från stan i fredags, mellanlandade i Uppsala, och på lördag for jag och Emelie ut till vackra Utö. Då gick Utö Swimrun Sprint av stapeln och det var ju perfekt att kika på för att komma in i rätt stämning, se deras start och studera lite av banan. Som en riktigt trevlig bonus så debuterade då vår kompis Henke inom Swimrunsporten, och vi fick någon att heja extra mycket på under loppet. Då blev man ju än mer sugen på att tävla själv!

2016-05-30 07.33.48
Henke och hans SR-kompis Emil gjorde en superb debut och kom på en mycket fin 3e plats hack i häl på 2orna!
2016-05-28 16.25.58

Efter lite middag tog vi oss ut till Villa Söderäng där vi fick bo i varsitt fint enkelrum. Planen var att ligga ned i sängen under sisådär 9 timmar. Sovandes eller inte. Så efter lite sista fix med utrustningen sa vi godnatt.

2016-05-28 21.00.23
Utrustning: badmössa, neopren bandana, våtdräkt med avklippta ben men långa armar, klocka, race bib (nummerväst), paddlar, kompressionsstrumpor och lite neopren att förstärka över vaderna med, ett par Inov8-skor med minimal dämpning och plastpiggar under. Dessa har jag borrat 7 st 5 mm hål i för att få bättre dränering i samt bytt ut det vanliga snöret mot ett snöre med snabbstängning så jag inte ska behöva stanna och knyta om skorna någon gång. Övrig utrustning var karta, kompass, extra energi och första förband. Kändes mer avskalat än tidigare men ändå så många små saker att hålla koll på.
2016-05-28 21.15.30
Kvällslektyr 😉 Till vänster har jag skrivit upp löpsträckorna och i mitten står längden på simsträckorna. Längst till höger kan man se sista tid dvs när man måste passera kontrollen för att få fortsätta i mål. Jag har ingen GPS-klocka under tävling utan bara en vanlig som visar just vad klockan är. Annan info som jag klämt in på min paddel är vart energistationerna finns (vi skippade att ta med oss en vattenflaska) samt vart Cut off-tiderna är.

Söndag morgon – Race Day
Sov ganska gott under natten men precis som tidigare under veckan så kände jag mig irriterad i halsen när klockan ringde klockan 6. Inte så att det gjorde ont men ändå lite irriterad och inte helt hundra. Skyllde allt på allergi, tog medicin och funderade inte mer på det. Det fanns inte på kartan att vi inte skulle starta.

6:30 kom vår skjuts och vi åkte till Utö värdshus för en på riktigt supergod frukost!
8:30 var det race briefing och sen bytte vi om och dumpade vårt bagage.

2016-05-30 07.36.20
Jättegod frukost på Utö Värdshus
13329414_1710590929201710_5792444051100302350_o
Bagaget låstes in i tryggt förvar i två lastbilar nere i hamnen medan vi var ute och raceade. Smart! Foto: World of Swimrun

Sen var det en väldigt lååååång (och blåsig) och rätt så kall väntan på startskottet 10:15.

Pang!
297 ivriga lag iväg, dvs nästan 600 personer på en smal asfaltsväg som rusar ut likt utsläppta kossor efter en lång vinter i ladugården.

13346122_1710595169201286_3604179154801030076_o
Foto: World of swimrun

Prologen var 1.7 km och vi lät oss ryckas med i tempot runtomkring oss. Dvs fort. För fort kanske. Men vi ville samtidigt hinna bli varma till första simningen.

Första simningen kändes helt ok temperaturmässigt (det sägs att dagens vattentemp låg mellan 9-12 grader) så jag gissar att vi hade hållit ett bra löptempo. So far so good. Men redan på nästa löpning borde vi absolut saktat ned. Det gjorde vi inte…

Efter en halvtimmes tävlande så låg vi tydligen 3a i damklassen. Men det var inte alls i någon hållbar fart för oss denna dag. Lurigt läge, när man längtat så länge och så vill man bara fortsätta kötta på. Orutinerat inser man i efterhand, men det blir lätt så när hjärtat får bestämma.

När Emelie varslade om krampkänningar efter en dryg mil så var det bara att anpassa sig till verkligheten och dra ned på tempot. Det var ju trots allt tre fjärdedelar kvar av loppet…

Vi hittade en stabil nivå som tog oss igenom nästkommande två fjärdelar av loppet. Längs vägen fick vi se en del väldigt vackra vyer, känna på lite vågigare partier i vattnet och njuta av härlig skogslöpning. Det sistnämnda var det iofs mest jag som njöt av. Emelie fick kämpa och det gjorde hon verkligen tappert!

Båda kunde konstatera att simningarna kändes nästan som vila (även om det var här vi avancerade klart mest i resultatlistan) och det man såg fram emot. Löpningarna var däremot oväntat tunga och där vi fick slita mest.

2016-05-28 14.29.59

Snart kom vi ut på merlättlöpta partier som övergick i grusvägar. Aldrig tidigare har väl 4.5 km grusväg känts så långt??? Här agerade jag bromskloss och så fick Emelie peppa på mig istället. Mina väldigt odämpade skor kändes långt ifrån optimala trots att jag försökte springa i vägkantens grus. Ont i knän, fötter och höfter. Begynnande magknip…
När det känns som mest motigt gäller det att skärpa hjärnan och ta kontroll över tankarna. Jag försökte tänka på min löpteknik, tänka på att alla andra har det lika kämpigt och att varje liten raksträcka eller kurva för oss närmare målet. Det gick inte fort, men vi lyckades i alla fall hålla oss konstant löpande i någon slags styrfart.

I slutet på den längsta löpningen, och strax innan den längsta simsträckan (600 m) så blev vi passerade av ännu ett damlag. Där stod en åskådare och ropade att vi var 9e damlag.

2016-05-28 18.37.35

Vi sa inget till varandra men inombords väcktes tävlingsinstinkten hos båda. Topp 10 ska vi banne mig klara!

Simningen blev en kall historia. 600 m i 10-gradigt vatten tar kanske runt 10 minuter och man blir rejält nedkyld. Även om man simmar febrilt med armarna. När vi klev iland på andra sidan så fick båda kramptendenser i knäna. Benen ville inte lyda och böja sig. Kylan tar ut sin rätt minsann.

Vi stapplade fram till sista cut-offen (en tid man måste klara för att få fortsätta i tävlingen) med en timme till godo. Härifrån visste vi också att det var ungefär en timme kvar för oss fram till mål och vi kände att vi skulle greja det.
Sen lite mer väglöpning i styrfart. Tar det aldrig slut?

Jo. Banan svängde av från vägen och vek in på en jättemjuk blandning mellan skogsstig och väg. Perfekt för oss båda! Benen började bli varma igen och plötsligt kunde vi börja öka tempot. Det var väl i grevens tid för damlaget som passerat oss alldeles innan långsimmet hade nu jobbat sig ikapp oss igen. Vi var tydligen starkare i vattnet och hade passerat dem igen under långsimmet och nu hade de varit starkare på grusvägslöpningen.

Dock gav insikten om att det var mindre än 5 km löpning + tre korta simningar kvar förnyade krafter och vi mäktade med en bra fartökning. Tjejerna bakom kunde inte svara och snart såg vi dem inte längre.

Tredje sista simningen var den vågigaste och efter den fick jag dra på de två avslutande simningarna efter att Emelie dragit på alla innan. Det kändes stort!

Vi simmade faktiskt förbi ett herrlag på den allra sista simsträckan så det kan inte ha gått alltför långsamt iaf 😉

Äntligen kom den efterlängtade mållinjen! Så himla skönt och vilken lättnad att äntligen få stanna!

5 h och 16 minuter gav oss en 8e plats i damklassen och en 80e plats totalt. En kvart från att att ha klarat VM-kvalet.

2016-05-30 07.36.37

Jag är stolt och glad över vår insats, även om känslan att vi förmodligen hade kunnat göra ett bättre resultat och få ett mer njutbart lopp med ett annat upplägg, ger en lite bitter eftersmak och hunger efter mer! Men det känns också starkt att vi tog oss samman och körde vidare när det var som tyngst. Jag är så imponerad av Emelies mentala och fysiska styrka trots att träningen inför loppet varit lite si och så. Vi anpassade oss i tid med att sänka farten och kunde ju faktiskt komma tillbaka och göra en väldigt stark avslutning.

2016-05-29 17.59.50

Flåset kändes bra genom hela loppet tycker jag. För mig var det mest mekaniska plågor på de hårda packade ler/grusvägspartierna och det är väl kanske inte så konstigt. Jag har inte sprungit så långt på hårt underlag i mina odämpade skor tidigare. Så här behöver jag göra ett val för framtiden. Om jag ska fortsätta träna, nöta och vänja kroppen i mina odämpade eller om jag ska skaffa ett par SR-skor med mer dämpning.

Vi får se hur det blir.
Jag ser i alla fall väldigt mycket fram emot Höga Kusten om 1.5 månad!

Avslutar med lite bildbevis på att idrott faktiskt gör ont…

2016-05-29 22.56.41
Allergiutslag, lite revor och köttskav efter våtdräkten
2016-05-31 23.56.18
Brännmärken i nacken. En våtdräktsklassiker a la amo…

Märkligt nog känner man ingenting under själva loppet.
Ja ja. Det läker nog snart…

One Reply to “Utö Swimrun – race report och lite därtill..”

  1. Va kul att läsa. Jag är väldigt imponerad av er insats. Heja på i kommande strapatser.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *