Ironman 2018?

Jo men visst.

Jag har anmält mig.
Igen.
Så 2011 och 2016 kommer få sällskap av 2018 och ska komplettera min Ironmantrilogi.

Det måste dock till något lite speciellt för att jag ska kunna motivera mig och underkasta mig den mer disciplinerade träningen som ett IM-lopp kräver. Alltså mer än min, Lattjo-Hmmm-vad-känner-jag-för-att-träna-idag-SAMT-vad-funkar-med-familjens-schema-träningen, som annars plikttroget fyller mitt liv.

2011 handlade det bara om att genomföra.
2016 handlade det om att ta sig tillbaka efter två graviditeter och förlossningar.

2018 kommer för min del handla om att testa ett nytt lopp.
Jepp.
Det har blivit dags att byta ut älskade Kalmar (som verkligen är en helt magisk tävling) men dessvärre ligger tokigt för familjen i slutet av sommaren. Det är inte kul när familjen behöver anpassa heeela sommarlovet/semestern efter någon som behöver träna strukturerat och tänka till på en massa andra detaljer som nutrition, sömn, återhämtning, planering, träningsmöjligheter, utrustning mm. Så här var vi rörande överens, mannen och jag. OM jag kör någon Ironman nästa år så får det inte bli ännu ett i slutet av sommaren.

Scannade igenom Ironmans kalender.
Om och om igen.
Helst hade jag nog kört Frankfurt men det var redan slutsålt. För att få en vettig chans att hinna cykla åtminstone några pass utomhus och kanske även hinna doppa tårna i Storsjön efter islossning så koncentrerade jag sökningen till tävlingar som går från mitten av juni till början av juli.

Efter många OM och MEN och JAHA föll valet på Haugesund i Norge. Det sägs vara en vacker (döh, vi snackar Norge…) tätort vid Atlantkusten mellan Bergen och Stavanger. Åren 2012-2017 har de stått som värd för en populär Halvironman-tävling vilken beskrivits som en av de vackraste i hela IM-cirkusen och 2018 satsar de på att anordna en tävling över fulla distansen. Så om allt annat skiter sig den dagen så kan jag iaf njuta av utsikten?

Nu är det ett tag sen jag anmälde mig men det har på riktigt blivit dags att styra upp och planera tiden fram till Race day mer strukturerat än Mañana Mañana som fått råda under min säsongsvila kombinerat med första omgången av VAB/VOBBande som förrförra veckan bjöd på.

Känns fint tycker jag.
Lagom till att snön börjar färga fjällen i horisonten sitter jag och försöker föreställa mig en lång dag i lycra den 1 juli nästa år. Den skräckblandade förtjusningen som ett sånt här beslut innebär kommer absolut räcka som bränsle att ta mig igenom hösten, vintern och våren. Bara hoppas att sjukdomarna (som garanterat kommer) inte stör planeringen alltför mycket (peppar, peppar)…

Äh.
No worries mate
Nu kör vi!

2 Replies to “Ironman 2018?”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *