Bra idéer,  Livet,  Resa,  Träning

Att stjäla 3 timmar från sin dag

Det börjar bli dags att summera sommaren 2015. Inte för att den egentligen är slut än, men för att idag börjar K jobba, på tisdag börjar Föris och det är dags att försöka skapa något som liknar rutiner igen. Fast innan jag försöker mig på att summera sommaren, så tänkte jag berätta om gårdagen.

En fantastisk dag. Som enbart skulle ha kunnat varit en ganska tråkig bilåkardag.

Den senaste veckan har projekt bygga-platsbyggd-bokhylla pågått hemma hos oss. Inte helt lätt med en nästan 3-åring som springer runt.

Men som tur är, så har vi fått suverän backup från farmor med syster som tog hand om juvelen en natt, farfar som bott här och hjälpt oss bygga några dagar och sen mormor + morfar som tagit hand om stjärnan från i torsdags. Inte är vi klara än, men det har åtminstone gått ohyggligt mycket snabbare och bättre än om storebror varit hemma och hjälpt till de här dagarna.

Igår var det dags för familjeåterförening. Päronen hade planerat att åka till Bruksvallarna och gå på Game Fair, så då skulle jag åka till Vôllan och hämta sockerbiten istället för att åka till Sveg. Men om man ändå åker till Bruks… Tja. Då passerar man ju Ljungdalen… Och passerar man Ljungdalen… Då är det ju inte så långt till en av världens vackraste fjälltoppar!

Detta magiska Helags som inte lämnar någon (mig) oberörd.
Ett mäktigt och majestätiskt massiv som har en stark magnetisk kraft på mig. Det är så otroligt vackert i goväder och närmast skräckinjagande i dåligt väder. Påminner mig alltid om min litenhet i den storslagna naturen. Att jag skall vara rädd om den och inte ta den för givet. 

Som ni kanske börjar förstå så tänkte jag inte missa chansen att få besöka en av de platserna på jorden som jag älskar allra mest. Har varit där 5 gånger tidigare men nu har det hunnit gå 5 år sen sist. En inte helt enkel strapats att få till med de små.

Så jag började planera en tidig uppstigning och tänkte mig att jag skulle kosta på mig 3 timmar från Kläppen. Se hur långt jag kom innan det var dags att vända.

Ha. Redan på lördagen, ett dygn innan avfärd så höll allt på att gå i stöpet, då mamma ringde och sa att Game Fair bara var på fredag-lördag 🙁 Besvikelsen när man ställt in sig på något… Men världens bästa föräldrar sa att vi kan åka till Funäsdalen och göra en tur upp på berget med gondolbanan istället och så möter vi upp dig i Ljungdalen och käkar lunch ihop!

Hurra!!! Det skulle minsann bli en liten fjälldos för mig i alla fall!

Klev upp 5:20 på söndagsmorgonen. Det var motigt i en halv minut och sen tänkte jag på det som komma skulle och sen var det ganska lätt att kliva upp, trots lite för lite sömn. Klockan 9 lämnade jag Kläppen med siktet inställt på ett Helgas som lågt dolt bland låga moln. Hade på mig löparskor, löparväst, tights och ullunderställ. Biltermometern sa att det var 6 grader varmt ute. Nja. Varmt var det kanske inte. Men ganska perfekt löparväder!

2015-08-09 08.58.06
Redo för start!

Åh, den där känslan av spring i benen måste ju vara bland det bästa som finns! Helt ljuvlig. Benen gjorde jobbet. Det undermedvetna, som är så häftigt, registrerade var jag skulle sätta ned fötterna för att inte stuka dem/ramla och det medvetna bara njöt. Njöt av att vara ute i fjällmiljö. Att ha ynnesten att inte bo alltför långt borta från fjällen. Att ha möjligheten. Att ha en frisk kropp som ställer upp på det knoppen och hjärtat vill. Att få röra sig lätt där andra går tungt.

2015-08-09 09.11.11
När jag sprang där så kändes det som om jag stulit 3 timmar från dagen och gjorde något alldeles särdeles med dem. Med bra support, kreativitet, vilja och lite handlingskraft kan man sätta guldkant på sin egen tillvaro. Det är viktigt att komma ihåg att man sitter i förarsätet på sitt eget liv.

Kändes som om jag flöt fram på det relativt torra underlaget. De första kilometrarna var ren njutning. Det gick undan och plötsligt började klättringen efter Kesusjön och jag befann mig snart uppe på kalfjället. Passerade många vandrare som skulle åt både det ena och andra hållet. Drack ljuvligt fjällvatten var 15-20e minut och efter en dryg timme åt jag lite choklad när magen började knorra. När jag passerat milen så är det ju verkligen inte långt kvar till fjällstationen. Stannade till och tog lite kort här och var. Det är viktigt att stanna till och titta upp från vart man sätter fötterna också.2015-08-09 10.03.012015-08-09 11.26.272015-08-09 10.03.39   2015-08-09 10.30.14

2015-08-09 10.28.40

Efter 1 timme och 27 minuter stod jag vid Helags fjällstation. Besökte ett litet hus med hjärta på dörren och sen bar det ganska raskt av nedåt igen. På det korta stoppet hann jag bli rejält kall om händerna och det låg liksom små vattendroppar i luften som inte gjorde saken bättre. Tog på mig mina tunna ullvantar och snabbt fick jag upp värmen igen.

2015-08-09 11.16.52

Nedför och nedför. Det är inte min favoritlöpning om vi säger så. Sliter alldeles för mycket på knän och fötter. Men nu hade jag ju pushat åt ena hållet och då var det bara att köra på åt andra hållet också. Efter 2.5 timme åt jag en banan. Med 5 km kvar kände jag att nu hade det varit bra om parkeringen hade legat här. Knän och höfter började göra sig påminda men konstigt vore väl annars? Mitt längsta löppass på mycket lång tid, innan det här, varade i 45 minuter… Så det var ju en viss belastningsökning för kroppen. Försökte tänka på tekniken och fokuserade extra mycket på att hålla höften trots tröttheten och klarade till slut 3-timmarsmålet med 2 minuter tillgodo. (I den tiden ingick alla stopp, fylla på vatten, äta osv förutom stoppet på Helags fjällstation)

2015-08-09 11.20.33   2015-08-09 12.10.59

Sen gled jag ner i Ljungdalen exakt samtidigt som Pärlan och föräldrarna. Kunde inte ha timat bättre. Tänker att det kan ha varit den bästa bortprioriterade sovmorgonen någonsin!

2015-08-09 12.58.33
Härligt färskt fjällvatten i bilen på väg hem igen!

Det som skulle ha kunnat varit en alldeles ordinär dag i livet, blev istället en extraordinär som jag kommer tänka tillbaka på med ett glatt leende.

2 Comments

  • Ann-Kristin

    Många selfies där, men det är ju kul att följa din väg i det vackraste av landskap Härliga Härjedalen!!!!

    • Ann-Mari

      Ja, det är ju en bieffekt av att springa allena med blott en smartphone. Det fanns liksom inte så många andra att fota eller som kunde fota mig för den delen. Frågade en person längs vägen som har tagit den enda bilden som inte är en selfie.

Leave a Reply to Ann-Kristin Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *