USA – del 1

Som jag skrev innan avresan till USA så hade jag en hel del förutfattade meningar om landet men att jag trots allt såg fram emot att göra resan. Det skulle bli spännande och jag lät nyfikenheten leda mig.

Nu är jag hemma igen sen en stund och har fått smälta intrycken lite. Men herreminjeh alltså! Vilken resa jag fick göra!
Att det skulle bli en så bra upplevelse hade jag aldrig kunnat föreställt mig!

Det hela började ju dock lite sorgligt i ottan på Frösöns flygplats.
Att säga hejdå till familjen är aldrig en lätt sak <3

Har ni någonsin sett terminal 4 så folktom?

Väl framme på Arlanda var det helt öde och det tog typ 2 minuter innan min resväska kom på bandet. Mycket smidigt! Då knatade jag bort till Clarions hotell som ligger i Sky City mellan terminal 4 och 5. Där finns det nämligen ett gym. Lätt värt 100 kr för att få att sitta på cykeln en halvtimme, köra lite styrka och avsluta med ett dopp i poolen och en stund i bastun. Det kommande dygnets mest nyttiga och välgörande 60 minuter innan den långa flygresan som började runt lunch efter att jag mött upp mina kollegor Jonas och Stina.

Flygrutten gick över både Island och Grönland, två platser jag gärna skulle besöka någon gång. Över Island var det dessvärre alldeles molnigt men över Grönland sken solen och jag satt mest och gapade. Otroligt vackert!

På flygplatsen i Newark, New York, väntade en otroligt låångsam säkerhetskontroll för att komma in i landet, sen hämta våra väskor och checka om dem, en ny säkerhetskontroll och slutligen fick vi springa för att hinna med anslutningsflyget mot Denver trots att vi egentligen skulle haft cirka 3 timmar på oss… Men det gick. Både vi och väskorna kom fram till Colorado. Det var fortfarande bara söndagkväll när planet landade i Denver och vi fick se ändlösa uppodlade slätter och hur de mäktiga Klippiga bergen tornade upp sig strax väster om staden. En taxi tog våra ganska möra kroppar till hotellet och jag gjorde inte så mycket mer än att ringa hem innan jag slocknade efter ett knappt dygns resa som innehållit mycket få minuters sömn för min del.

Nästa morgon vaknade jag dock med en otroligt utvilad känsla i kroppen! Let the show begin och så studsade jag ned till frukosten. Färsk frukt och handgjord vaniljyoghurt. Det börjar ju bra det här USA! En för oss ganska mysko grej var dock att vi varje morgon fick skriva på en nota för frukosten (som alltså ingick i våra rum) men om det gjorde personalen nöjd så ok då… Eller ville de ha dricks och de var därför de kom med en nota?? Vi dricksokunniga svenskar fattade ingenting.

Istället hoppade vi, en stor afrikanske delegation och en ännu större indisk delegation samt lite övriga länders deltagare på en buss som tog oss till Reclamations huvudbyggnad.

Här inne finns det som blev vårt klassrum de kommande dagarna. Totalt var vi knappt femtio deltagare från ett tiotal länder och en av dessa var Mikael. Förutom att komma från Sverige så är han visst en tidigare kollega till Jonas och vi fyra blev snabbt ett litet gäng.

Första kursdagen avslutades med att besöka labbet där de bygger olika modeller av utskov, dammar, kanaler mm och testar stora lösningar/problem i en mindre skala. I Sverige hittar man motsvarande lekstuga (labb) i Älvkarleby.

Stina, Mikael och i bakgrunden Jonas. Och så en hel hög med badankor. Såklart.


Mikael hade varit på en utbildning i Denver tidigare, vilket skulle visa sig bli ett lyckokast för oss andra. Han visste nämligen att man MÅSTE ha en bil för att kunna göra roliga saker i USA och man måste boka denna bil i förväg (vilket han gjort)! Så plötsligt var vi bilburna efter att seminariedagen avslutats.

Hans förslag var att ta bilen till Buffalo Bills grav och vi övriga planlösa svenskar hängde såklart på.


Jag visste knappt någonting om Buffalo Bill innan, mer än att jag hört hans namn i indiansammanhang. Nu har jag lärt mig att han var världens mest kända person vid sekelskiftet 1800/1900. Hans val av gravplats lämnade i alla fall inget övrigt att önska. Shit pommes frites vilken utsikt!
Det kändes som att vi stod i porten till Klippiga bergen.

Därifrån fortsatte färden till Red Rocks. Det är ju precis som det låter, röda stenformationer, precis där det platta höglandet övergår till bergskedja och i gränslandet lämnat dessa magnifika kolosser åt oss att beundra. Vilka krafter det måste varit!

Bland stenformationerna gömmer det sig också en stor amfiteater där det varje kväll föregick någon form av föreställning/uppträdande. Den här kvällen var det något förband som spelade innan det blev Dirty Dancing på stor bild. Vi hoppade det och tok en liten hajk i området istället. Helt perfekt kväll och alldeles folktomt längs leden vi gick.

Kvällen avslutades på en schysst vegetarisk restaurang inne i centrala Denver innan vi for tillbaka till hotellet. Somnade ovaggad efter lite skype med familjen alldeles försent, men med en pirrande lyckokänsla i magen. Bara den här FÖRSTA dagen på kursen kändes som om den litegrann gjort hela min USA-resa. Det var som att ha upplevt två dagar till priset av en. Först en intressant seminariedag, många nya människor och kulturer, andra rutiner och så maten då. Därefter var det som att få uppleva en hel dag till med ett litet gäng sköna människor.
Jag älskar verkligen spontana äventyr och här hade jag hamnat bland likasinnade människor… Ja ni hör ju.

Jag lovar,
Fortsättning följer!

One Reply to “USA – del 1”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *