• Äventyr,  Bra idéer,  Jag,  Livet,  Träning

    Ut på tur – bland det bästa jag vet

    Den första dagen i Åre började vi med en givande workshop ledd av Sanna Sundell. Det handlade främst om värdebaserat ledarskap. Tanken var att reflektera över ens egna värderingar men också hur man agerar utåt. Är mina beteenden och den bild jag förmedlar utåt grundad i mina egna värderingar? Lever jag som jag lär? Jo. Till stor del så tror jag att jag gör det. Men kanske borde jag bli bättre på att höja rösten? Vi fick också träna på att aktivt lyssna och att själva hålla låda i 10 minuter inför två andra personer. En mycket intressant övning. Testa gärna själv nästa gång du hänger med en polare. Prova att bara aktivt koncentrera…

  • Jag,  Livet

    När jag fyllde 34 – en dag helt i min smak!

    Att fylla 34 innebär att man utan tvivel passerat mer än en tredjedel till 100. Tänk så mycket roligt det finns kvar. Själva dagen började med morgonsim. Jo. Visst var det motigt att kliva upp 5:45 men om en väl tar sig iväg så är det så himla mycket värt! Och iväg tog jag mig. Efter simning är det ljuvligt att få njuta av en härlig långfrukost!  Skönt trött i kroppen, uppvaktad och mätt var det dags för en liten minivila. Är ett stort fan av minivilor och mikropauser. Därefter kände jag mig utvilad och med ett otroligt starkt behov av att gå ut i det vackra vädret. De enorma snömassorna som prydde (och pryder!) precis allt ute, får…

  • Hälsa,  Jag,  Livet,  Träning

    OPERATION: bli läckagefri

    Äntligen! Ni som följer min numera lite sporadiska blogg kanske minns att jag i början av oktober skrev tre inlägg om hur jag ska ta han om kropp om 2017 och komma till rätta med några saker. Del 1 handlade om ansträngningsinkontinens och nu är det alltså gjort. Efter två ombokningar av operationstiden var det alltså min tur. Först fick jag tid alldeles innan avresan till Curacao och det hade ju känts totalt bortkastat om man INTE hade fått bada på en typisk badsemester. Andra gången ringer de mig dagen innan och säger att de fått ett akutfall och behöver flytta mig… Ny tid på måndag om två veckor. Alltså denna vecka. OK… Fokusera…

  • Jag

    Steg 3. Allergin – En snigelprocess…

    Minns ni den där eviga sommaren 1994? Sommaren som bjöd på värmebölja, massor av bad och skavsår i öronen från Glenmark, Eriksson och Strömstedt? Även jag blev kanske inspirerad av det stundande guldgrävandet på andra sidan Atlanten, när jag under våren började spela fotboll. Sommarhetta i kombination med närkontakt till ett stort antal nyklippta gräsmattor blev för mycket. Sedan sommaren 1994 är jag rejält allergisk mot främst gräspollen och pälsdjur. Generna har jag förmodligen alltid burit på eftersom mamma är allergisk mot samma saker. Fast för henne kom allergin senare i livet. Det är ju ett skit det här med allergi. Som den optimist jag är försöker jag se saker ur olika perspektiv, men med…

  • Jag,  Träning

    2017 – Dags att ta itu med kroppen

    2017 skall jag komma ihåg som året då jag satte ned foten och bestämde mig för att ta tag i min kropp. Problem som jag dragits med i flera år ska inte längre få sätta ramarna och skapa tråkiga begränsningar för vad jag kan och vill göra. I tre delar framöver kommer jag dela med mig av fysiska tillstånd som gjort mycket lite jobbigare än vad det egentligen ska behöva vara och om hur jag tänkt fixa till dem. Tänk att få slippa fokusera på trosskydd när man hoppar i studsmattan med sina småpojkar, obekvämt blöta löpartights efter en snabb intervallrunda eller efter nedförsbackar med hög kadens. Kanske ingen mer rinnande näsa efter en…

  • Bra idéer,  Jag,  Livet,  Mat

    Fäviken Magasinet – 9 maj 2017

    Jag brukar aldrig fota mat. Däremot äter jag gärna mat! Ibland måste man dock göra undantag. Som i tisdags… Efter att ha väntat nästan lika länge som man väntar på att få barn (bokade bord den 1a september) så var det äntligen vår tur att besöka Fäviken Magasinet utanför Järpen. Som jag sett fram emot detta! Har länge, länge velat besöka den här världsberömda restaurangen och inte desto mindre sen den haffade åt sig två stjärnor i Guide Michelin. En till person som jag vet verkligen skulle uppskatta ett besök, men som aldrig skulle prioritera det åt sig själv, är min mor. Så efter samråd med far och bror, kom vi gemensamt fram…

  • Jag,  Livet,  Träning

    Att kunna springa del 3 – Knäproblemen

    Jag hade klarat milen. Allt var möjligt. Världen stod öppen. Nästan. Fast det var så det kändes. Minns en känsla av att jag kan springa hur långt som helst, efter att jag hade klarat milen. Den mentala barriären var bruten. Jag kan springa på riktigt. Den vetskapen älskar jag. Tog studenten. Blev tillsammans med en skidåkare och fick lära mig massor om träning. Hur man kan variera pass, lite teknik och lägga uppträningen mer långsiktigt. Ett år efter den lyckade debuten på Lidingö anmälde jag mig till Göteborgsvarvet tillsammans med några kompisar. Kan man springa en mil, kan man väl springa två? Gav mig därför ut på en lite längre runda. Eller 150…

  • Jag,  Livet,  Träning

    Att kunna springa del 2 – Min första springtävling!

    Sommaren 2002. Jag och mamma hade bestämt oss för att genomföra en Tjejklassiker och det som stod härnäst i tur efter Tjejsimmet, var Lidingö Tjejlopp, 10 km terräng. Jag hade ju sprungit ett tag vid det här laget. Typ 8 år. Fram och tillbaka mellan hemma och järnvägen. Dvs 4 km. Några gånger hade jag såklart spexat till rundan och sprungit upp till Sundsättdammen, eller bort till Solnhån eller den gamla virkesterminalen. Men oftast några kilometer upp till en halvmil. Visst hade jag även sprungit en del som mittfältare på fotbollsplanen tills jag la av med fotbollen på högstadiet, eller på skolidrotten och den terminen jag spelade innebandy osv. Men jag hade…

  • Jag,  Livet,  Träning

    Att kunna springa – Del 1. Hur började jag springa?

    Jag älskar känslan av att veta att jag kan springa. Det här är den första delen i min serie om att kunna springa och den handlar om hur det jag började. Ibland (oftast) älskar jag att springa medan jag springer, fast inte alltid. När man håller på kan det ju kännas skitjobbigt också. Som att det enda man vill är att stanna. Fast det är väldigt sällan som jag stannar även om det känns jobbigt. Jag vet att det bara är i mitt huvud och så krigar jag vidare tills jag genomfört det pass jag tänkt mig. Oftast släpper jobbighetskänslan efter ett tag om man bara fortsätter. Känns det outhärdligt så kan man pröva…

  • Jag

    Godissuget under långkörningar

    Det har nu gått över 2 veckor sen jag började med en ny omgång av 100-dagarsutmaningen. Det känns lugnt än så länge. Något litet sug här och där men inget jag inte kunnat hantera trots den blodiga delen av månaden. Fast i torsdags jag hade en sån där härlig arbetsdag som började med att jag hoppade in i bilen 6 på morgonen. Körde sen 4 timmar non-stop, satt i ett byggmöte på knappt 3 timmar, hoppade in i bilen 45 minuter och direkt in till  nästa projektmöte i drygt 2 timmar för att sen åter hoppa in bilen och köra hem knappt 4 timmar… Sådana dagar vill jag faktiskt ha lite godis bredvid mig…